I Jämtlands- och Härjedalsfjällen kontrollerades totalt 57 kända jaktfalkterritorier under häckningssäsongen 2024. Av dem var 20 revir besatta av jaktfalk, och 11 par lyckades med häckningen, så 2024 kan betecknas som ett medelgott år åtminstone i Jämtland medan Härjedalen tyvärr bara hade en lyckad häckning. Totalt noterades 32 ungar i länet som helhet, vilket ger medelvärdet 2,91 ungar per lyckad häckning och 1,6 ungar per etablerat par.

I Norrbotten kontrollerades 50 gamla kända häcklokaler enligt Bert-Ove Lindström. Inom undersökningsområdet blev det 10 lyckade häckningar och 26 jaktfalkungar. I Västerbotten lyckades 7 par få fram 16 ungar i år, enligt Christian Emilsson. I Dalarna fick jaktfalkparet i Njupeskär tre ungar i år enligt vår medarbetare Alf Nordin. Den gamla honan som försvann förra året, har ersatts av en ny hona.

Den 30 – 31 oktober hölls i Steinkjer, Norge en konferens kallad GYRCOP Gyrfalcon Research Coordination som finansieras av The Nordic Board for Wildlife Research. Ytterligare två möten är planerade de närmaste två åren, ett i Sverige och ett på Island. I Steinkjer samlades 18 representanter från olika jaktfalkprojekt och forskningsinstitutioner och ytterligare sex deltagare anslöt via videolänk från Norge, Finland, Island och Alaska.

Syftet är bland annat att redovisa de resultat vi hittills kommit fram till genom olika undersökningar och diskutera fortsatt forskning och möjligheter till samarbeten. Det är viktigt att fortsätta våra långtidsstudier av jaktfalkrevir, och hur ripor och jaktfalkar påverkas av klimatförändringen. Vi vet fortfarande inte så mycket om hur långt de adulta jaktfalkarna rör sig under året och vilken föda lever de på utom häckningsperioden. Jaktfalkens diet under perioden då ungar finns i boet har studerats bl.a med bokameror på 12 bon i Tröndelag perioden 2018–2023. Resultatet visade att andelen ripor var 81%. 16 % gick inte att artbestämma och skulle kräva genomgång av bytesrester, vilket inte gjordes. Övriga byten som kunde identifieras var morkulla, rödbena, småspov, ljungpipare och ungar av fiskmås, sjöorre, smågnagare och enstaka tättingar. På Island är andelen ripa ca 72 %. Där ligger flera jaktfalkrevir kustnära, varför även havsfåglar, exempelvis lunnefåglar ingår i dieten. Detta innebär dock stor fara för fågelinfluensa. Den isländska jaktfalkpopulationen har närmast kraschat de senaste åren. Olafur Nielsen som har gedigen kunskap om jaktfalk, uppmuntrade oss alla att om möjligt samla in bytesrester, spybollar, fjädrar och även fotografera de olika jaktfalkindividerna. Det kan gå att skilja på olika individer pga skillnader i ansiktsteckning och fjädrar. Fenologidata är också viktigt att sammanställa. När äggläggning skett går lätt att räkna ut genom att studera jaktfalkungarnas fjäderdräkt. Att vi använder oss av samma terminologi i de olika projekten är också viktigt. Ett kapitel om terminologi och övriga kapitel ur boken Applied raptor ecology: essentials from Gyrfalcon research kan laddas ned från Peregrine Funds hemsida. Föredragen var lärorika och det var stimulerande att träffa alla gamla och nya ”kollegor” inom jaktfalkforskningen.

För jaktfalkinventeringarna i Jämtlands län behövs fler ideella fältarbetare! Du som tänkt göra en fjälltur i slutet av mars eller under de två första veckorna i april, kan göra en viktig insats genom att spana efter jaktfalkar i lämpliga klippbranter. De besatta reviren ska också besökas i juni för att kontrollera om jaktfalkparen lyckats få fram ungar. Hör av dig till Ulla Falkdalen, e-post gyrfalco@gmail.com .

Tack!

Varmt tack till alla som hjälpt till under 2024! För ekonomiskt stöd tackar vi Alvins Fond, Naturvårdsverket, BirdLife Sverige och Optilon AB ! Stort tack också till Tomas Bergström, Länsstyrelsen i Jämtlands län!