Jaktfalk omfattas av Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för hotade arter. Ett åtgärdsprogram för jaktfalk har varit under framtagande under flera år men har ännu inte fastställts. Medel avsattes för att genomföra föreslagna åtgärder i remissversioner till åtgärdsprogrammet fram till 2010. Därefter tilldelades inte medel till åtgärder för jaktfalk i Jämtlands län pga minskade anslag och prioriteringar inom åtgärdsprogrammen. Trots minskade resurser kunde inventeringen genomföras även 2012 genom att medel för miljöövervakning av fjällfåglar kunde nyttjas för Länsstyrelsens arbete och genom att Alvins fond bidrog till kostnader inom Projekt Jaktfalk. Projekt Jaktfalk är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Ornitologiska Förening och Jämtlands läns Ornitologiska Förening. Tack vare att Fylkesmannen i Nord-Trøndelag och Norsk Ornitologisk Förening under 2012 bekostade en helikopterinventering i norska gränsfjällen kunde vi också få möjlighet att leta efter nya boplatser i gränsområdet och kontrollera gränsöverskridande revir.

Liksom tidigare år genomfördes först inventeringar under vårvintern för att lokalisera besatta revir och därefter gjordes återbesök under juni för att kontrollera häckningsresultat. Några kända jaktfalkrevir besöktes bara sommartid. Förutom sommarkontroller till fots användes helikopter för mer svårtillgängliga områden. Genom att fotografera bon från luften kunde ungarna lätt kontrollräknas i efterhand. Ringmärkning av boungar genomfördes på två jaktfalklokaler i Västjämtland. I samband med detta insamlades biologiskt material, bla två rötägg som skickades till miljögiftgruppen på Naturhistoriska riksmuseet. Förutom fältarbetet inhämtades uppgifter om jaktfalkobservationer från Artportalen.

Vi kontrollerade 54 jaktfalklokaler, vilket är näst intill alla kända jaktfalklokaler i länet. Endast 15 av dessa kunde konstateras ha etablerade par. Resultatet blev 8 lyckade häckningar med totalt 19 ungar vilket gav ett snitt på 2,4 ungar per lyckad häckning och 1,3 ungar per besatt revir.

 

Tabell 1. Resultat för jaktfalk inom Jämtlands län 2008-2012. Inventeringen är genomförd av Länsstyrelsen och Projekt Jaktfalk

 

Kommentar

Årets resultat är ett ”bottenår” för jaktfalken och kan jämföras med resultaten från 2009 som också hade bara åtta lyckade häckningar. Något oroväckande är det låga antalet etablerade par som under 2012 var 15 vilket är under de antal som hittats under de senaste åren då inventeringsinsatsen varit likartad.

Eftersom dal- och fjällripa är det huvudsakliga bytesdjuret är häckningsframgången i viss mån kopplat till förekomsten av ripa. En förklaring till den låga häckningsframgången 2012 torde bero på en dålig födotillgång, dvs ripa. Inventering av ripa sker som en del av förvaltningen av småviltjakt på renbetesfjällen. Resultat från inventeringen av dalripa visade på låga tätheter under 2009 samt ökande tätheter under 2010 och 2011 för att sedan visa på mycket små och sena kullar under 2012. I nedanstående diagram visas tätheter för dalripa och häckningsframgång för jaktfalk. Vissa år, framför allt de senaste, visar på tydligt samband mellan arterna. Väderförhållanden med långvariga snöfall i början av häckningsperioden kan sannolikt också påverka häckningsframgången. Jaktfalken är som art specialiserad för att överleva och fortplanta sig i arktiska miljöer men kombinationer av extrema väderförhållanden antas ändå påverka förutsättningarna. De ungar vi ringmärkte den 4 juli tillhörde uppenbart sena kullar som måste ha lagts i början av maj istället för normal äggläggningstid i början – mitten av april.

För att tolka jaktfalkens status och utveckling i Jämtlands län kan häckningsframgången studeras genom att räkna antalet ungar i bo. Antalet ungar kan ställas i relation till antalet häckningar eller antalet funna par. Vid jämförelse gentemot funna par tas även hänsyn till fåglar som bildat par men inte fullföljt eller misslyckats med häckningen. Med dessa variabler minskas risken för felkällor i form av varierande inventeringsinsats.

 

 

De långa serier som finns för jaktfalk och dalripa i Jämtlands län är nationellt unika. Jämförbart långa obrutna serier från samma geografiska område finns inte för övriga landet. Informationen är mycket viktig för att visa och förstå utvecklingen i fjällmiljön. För att säkra en fortsatt uppföljning krävs större långsiktighet i finansiering och genomförande av föreslagna åtgärder för jaktfalken.

Vi vill avsluta med att uppmana till att rapportera alla jaktfalkobservationer i länet till Projekt Jaktfalk. Observationer och fotografier från tidigare år är också värdefulla. Eftersom en del jaktfalkar försetts med färgringar vill vi be alla om att särskilt kika efter färgmärkta jaktfalkar både i fjällen och på övervintringsplatser.

Färgringarna kan ha olika färger, blå, röda, lila och svarta ringar har använts i vårt län. Vid ringmärkningen 2012 användes lila färgringar. Varje ring har en kod bestående av en bokstav och en siffra. Försök gärna avläsa koden på en jaktfalkring med tubkikare eller fotografera falken så att ringen ev kan tydas i efterhand genom uppförstoring på dataskärmen.

 

Förutom undertecknade har följande personer medverkat i fältarbetet eller rapporterat tillfälliga jaktfalkobservationer 2012: Bengt Warensjö, Janne Eriksson, Alf Nordin, Torgeir Nygård, Benckt Aspman, Olof T. Johansson, Paul Stevenson, Helena Hedkvist, Mia Wallin, Niklas Holmedahl, Johan Råghall, Håkan Sjölin, Erik Jonasson, Leif Eriksson, Kim Woxlägd, Lotta Berg, Anette Strand, Anders Johansson, Lars Johansson, Thomas Johansson, Knut Klefbom samt Länsstyrelsens naturbevakare Alf Kjellström, Christer Edsholm, Lars Liljemark och Bert-Ivan Mattsson. Stort tack för alla jaktfalkrapporter! Många tack också till bidragsgivarna Naturvårdsverket, Alvins fond, Fylkesmannen i Nord-Tröndelag och Norsk Ornitologisk Forening. Till slut ett varmt tack till ”Rapphönorna” som lämnade en slant till Projekt Jaktfalk i samband med sitt besök vid Ånnsjöns Fågelstation.

Tomas Bergström, Länsstyrelsen & Ulla Falkdalen, Projekt Jaktfalk