En jaktfalk som ringmärktes som bounge av Gunnar Lind och Alf Nordin i södra Härjedalen den 18 juni 2002, hittades av två svenska fiskare i Femundmarka nasjonalpark i Norge den 18 juni 2016, alltså exakt 14 år senare. I närheten sågs ytterligare en död rovfågel de inte kunde artbestämma, och tyvärr togs inga bilder på den fågeln. Kropparna kvarlämnades på platsen.
Jaktfalken såg ut att ha blivit skjuten med en helmantlad kula som passerat igenom kroppen.
Fyndet rapporterades till Ringmärkningscentralen i Stockholm, som i sin tur rapporterade vidare till den norska ringmärkningscentralen i Stavanger. I rapporten stod att jaktfalken såg ut att ha blivit skjuten. Ringmärkningscentralen i Stavanger rapporterade saken vidare till Statens Naturoppsyn (SNO) för det aktuella området den 14 juli. Då det tyvärr hade gått nästan en månad efter att de döda fåglarna hittades och fyndplatsen inte var tillräckligt detaljerat beskriven, ansåg SNO att det var liten chans att finna något på platsen. Till saken hör också att fältpersonalen hade ferie. Någon kontakt med upphittaren togs inte, och det gjordes ingen polisanmälan. Normalt anmäler alltid SNO illegal jakt, men det krävs dokumentation på att det verkligen varit fråga om en illegal avlivning innan de kan göra en polisanmälan. SNO hade inte ens fått några bilder på jaktfalken.
Den svenska ringmärkningscentralen fick två bilder efter att upphittaren hade kommit hem från sin fjällvistelse, men missade att sända dessa bilder vidare till norska ringmärkningscentralen eller till SNO. Projekt Jaktfalk fick bilderna i slutet av november efter en direkt förfrågan hos RC i Stockholm, och vi har också fått mer exakta koordinater för fyndet genom att kontakta upphittaren. Ringmärkningscentralen gör normalt polisanmälan och för ärendet vidare till berörda regionala myndigheter när misstanke om illegal jakt framkommer via återfynd. I detta fall sammanföll en rad olyckliga omständigheter som försenade rapporteringen. Dessutom komplicerades saken av att återfyndet skedde i ett annat land. Ringmärkningscentralen har lovat se över rutinerna, så att ärenden av denna karaktär i framtiden hanteras och anmäls utan fördröjning.
Då kropparna inte togs tillvara så de kunde bli ordentligt undersökta, kan man inte med säkerhet säga att jaktfalken har blivit skjuten. Man kan inte helt utesluta att rovfåglarna har dött i en revirkamp, även om det är märkligt att båda fåglarna dör efter striden. Jaktfalken borde också ha blivit mycket mer tilltufsad och skadad om den dödats i en strid. Stridande jaktfalkar använder både klor och näbb och hackar och biter gärna mot huvud och hals. Falken på bilden har fin fjäderdräkt och endast en liten blodfläck på buken och motsvarande plats på ryggen. Expertis som studerat bilderna tror att den träffats av en helmantlad kula. En sådan kula kan gå igenom kroppen utan att expandera och behöver inte åstadkomma ett stort utgångssår som annan ammunition kan orsaka.
Att jaktfalkar blir skjutna vet vi förekommer, särskilt under ripjakt då jaktfalken gärna följer ripjägare med fågelhundar som stöter upp riporna. Jaktfalken kan jaga samma ripor som jägaren skjuter på och träffas av misstag. Röntgenundersökningar av 160 döda eller döende jaktfalkar på Island under de senaste 15 åren, visade att 25 % hade blivit skjutna med blyhagel. Sådant sker nog främst under ripjakten på hösten. Tyvärr verkar det ske avsiktligt också att ripjägare skjuter jaktfalk som stör eller konkurrerar om samma byten (Olafur Nielsen muntligt).
Det är extra remarkabelt att den döda jaktfalken i Femundmarka nasjonalpark hittades i juni månad då jakt inte är tillåten, dessutom är det också en märklig tid för revirstrider mellan jaktfalkar. Det finns många frågetecken. Den information som framkommit hittills kommer Miljödirektoratet att sända till Faunakrimgruppen i Økokrim.