Jaktfalk 2018 i Jämtlands- och Härjedalsfjällen

I år kunde vi räkna in 24 jaktfalkungar i Jämtland- och Härjedalsfjällen. Åtminstone 10 par lyckades med häckningen. Foto: Lars Falkdalen Lindahl

55 jaktfalkterritorier kontrollerades i Jämtlands- och Härjedalsfjällen under häckningssäsongen 2018. Inventeringarna genomfördes av Länsstyrelsen i Jämtlands län och Projekt Jaktfalk. Bland de tretton jaktfalkpar som hittades, så vet vi att åtminstone tio par lyckades med häckningen. Totalt noterades 24 ungar, vilket ger medelvärdet 2,4 ungar per lyckad häckning och 1, 85 ungar per etablerat par. Dessutom fanns en påbörjad häckning i ett revir som tyvärr inte kunde kontrolleras senare under säsongen varför resultatet är okänt i detta bo.

Kommentarer till årets resultat

I jämförelse med bottenåren 2016 och 2017 blev det en fördubbling av antalet lyckade jaktfalkhäckningar i länet under 2018. Ripstammen var på väg uppåt redan förra året och den varma sommaren med god insektstillgång för ripkycklingar innebar att det blev stora kullar med väl utväxta kycklingar. Ripinventeringarna visade på den högsta medeltätheten av ripor sedan dessa inventeringar startade 1996. Vi bör kunna förvänta oss ett toppår för jaktfalken nästa år och det är sannerligen på tiden efter många dåliga år.

Projekt Jaktfalk behöver fler inventerare i Jämtlands län

Vi skulle behöva fler goda medarbetare i projektet som kan hjälpa till med att inventera jaktfalkrevir under vårvintern. Ni som kanske ändå är ute på fjälltur någon gång under de två första veckorna i april kan göra en insats genom att spana efter jaktfalkar i lämpliga klippbranter. Hör av er till Ulla Falkdalen, epost gyrfalco@gmail.com eller mobil 0738200044

 Tack!

Varmt tack till alla som deltagit i 2018 års jaktfalkinventeringar eller rapporterat observationer inom Jämtlands län. För ekonomiskt stöd tackar Projekt Jaktfalk varmt Alvins Fond, Naturvårdsverket.

Nordiskt jaktfalksymposium i Lappland

1997 höll vi det första nordiska jaktfalksymposiet i Ånn i Jämtland. Därefter har det varit ett på Island 2014 och i Alta i Norge 2016. Den första helgen i oktober 2018 anordnade Norrbottens ornitologiska förening det fjärde nordiska jaktfalksymposiet. Det skedde i Årrenjarka, 10 mil väster om Jokkmokk. Närmare 30 personer från Sverige, Norge och Finland lyssnade på föredrag och deltog i diskussioner främst om jaktfalk men också om andra rovfåglar samt ugglor.

Deltagare i nordiskt jaktfalksymposium i Årrenjarka. Foto: Bert-Ove Lindström

En jakthandläggare på Länsstyrelsen i Norrbotten berättade om småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen, lagstiftning, villkor för jakten, avskjutningsstatistik mm. Numera får jägare som är bosatta i Sverige samt utländska jägare som har närmare anknytning till Sverige genom arbete eller ägande av fastighet, företräde till småviltjakten under perioden 25 augusti till 15 september. Efter 15 september får andra jägare från utlandet börja jaga. Det blev diskussioner om tidpunkten för start av ripjakten – i Norge startar ripjakten den 10 september och i Finland den 20 september. Den svenska jaktstarten 25 augusti ligger alltför tidigt då många ripkycklingar inte är fullfjädrade då och därmed lättskjutna. Även tiden för ripjaktens slut diskuterades och det framfördes flera argument för att ripjakten borde avslutas tidigare.

Resultaten från jaktfalkinventeringar redovisades från både Sverige, Norge och Finland. I Finland som beräknas ha högst 30 jaktfalkpar hade endast tre par lyckats med häckningen detta år. Vi fick också lyssna till ett föredrag om problematiken med falkenering, hybridisering och handel med falkar. Föredragshållarna uppmanade oss alla att vara mer vaksamma när det gäller häckningslokaler för jaktfalk då arten är eftertraktad både för falkenering och för äggsamling. Intresset för falkenering ökar tyvärr och fr.o.m. den 1 september i år inledde Danmark ett flerårigt försök med både bågjakt och falkenering.

En dansk forskare som arbetar med inventeringar av storfalkar på södra Grönland påtalade vikten av att samla information om populationsförändringar och häckningsframgång för falkarna från hela utbredningsområdet i Arktis. Det skulle ge en samlad bild och större tyngd när resultaten ska presenteras för allmänhet och politiker.

Efter symposiet har flera av oss deltagit i skypemöten för att ta fram en gemensam mall för resultaten av våra inventeringar. Vi hoppas kunna sprida den till andra jaktfalkprojekt i Norden. Det är mycket viktigt med fortsatta inventeringar för att följa jaktfalkens populationsutveckling och de hot som arten utsätts för.

Jaktfalk från Härjedalen funnen död i Femundmarka Nasjonalpark i Norge

En jaktfalk som ringmärktes som bounge av Gunnar Lind och Alf Nordin i södra Härjedalen den 18 juni 2002, hittades av två svenska fiskare i Femundmarka nasjonalpark i Norge den 18 juni 2016, alltså exakt 14 år senare. I närheten sågs ytterligare en död rovfågel de inte kunde artbestämma, och tyvärr togs inga bilder på den fågeln. Kropparna kvarlämnades på platsen.

Jaktfalken såg ut att ha blivit skjuten med en helmantlad kula som passerat igenom kroppen.

Jaktfalken såg ut att ha blivit skjuten med en helmantlad kula som passerat igenom kroppen.

IMG_2203

Fyndet rapporterades till Ringmärkningscentralen i Stockholm, som i sin tur rapporterade vidare till den norska ringmärkningscentralen i Stavanger. I rapporten stod att jaktfalken såg ut att ha blivit skjuten. Ringmärkningscentralen i Stavanger rapporterade saken vidare till Statens Naturoppsyn (SNO) för det aktuella området den 14 juli. Då det tyvärr hade gått nästan en månad efter att de döda fåglarna hittades och fyndplatsen inte var tillräckligt detaljerat beskriven, ansåg SNO att det var liten chans att finna något på platsen. Till saken hör också att fältpersonalen hade ferie. Någon kontakt med upphittaren togs inte, och det gjordes ingen polisanmälan. Normalt anmäler alltid SNO illegal jakt, men det krävs dokumentation på att det verkligen varit fråga om en illegal avlivning innan de kan göra en polisanmälan. SNO hade inte ens fått några bilder på jaktfalken.

Den svenska ringmärkningscentralen fick två bilder efter att upphittaren hade kommit hem från sin fjällvistelse, men missade att sända dessa bilder vidare till norska ringmärkningscentralen eller till SNO. Projekt Jaktfalk fick bilderna i slutet av november efter en direkt förfrågan hos RC i Stockholm, och vi har också fått mer exakta koordinater för fyndet genom att kontakta upphittaren. Ringmärkningscentralen gör normalt polisanmälan och för ärendet vidare till berörda regionala myndigheter när misstanke om illegal jakt framkommer via återfynd. I detta fall sammanföll en rad olyckliga omständigheter som försenade rapporteringen. Dessutom komplicerades saken av att återfyndet skedde i ett annat land. Ringmärkningscentralen har lovat se över rutinerna, så att ärenden av denna karaktär i framtiden hanteras och anmäls utan fördröjning.

Då kropparna inte togs tillvara så de kunde bli ordentligt undersökta, kan man inte med säkerhet säga att jaktfalken har blivit skjuten. Man kan inte helt utesluta att rovfåglarna har dött i en revirkamp, även om det är märkligt att båda fåglarna dör efter striden. Jaktfalken borde också ha blivit mycket mer tilltufsad och skadad om den dödats i en strid. Stridande jaktfalkar använder både klor och näbb och hackar och biter gärna mot huvud och hals. Falken på bilden har fin fjäderdräkt och endast en liten blodfläck på buken och motsvarande plats på ryggen. Expertis som studerat bilderna tror att den träffats av en helmantlad kula. En sådan kula kan gå igenom kroppen utan att expandera och behöver inte åstadkomma ett stort utgångssår som annan ammunition kan orsaka.

Att jaktfalkar blir skjutna vet vi förekommer, särskilt under ripjakt då jaktfalken gärna följer ripjägare med fågelhundar som stöter upp riporna. Jaktfalken kan jaga samma ripor som jägaren skjuter på och träffas av misstag. Röntgenundersökningar av 160 döda eller döende jaktfalkar på Island under de senaste 15 åren, visade att 25 % hade blivit skjutna med blyhagel. Sådant sker nog främst under ripjakten på hösten. Tyvärr verkar det ske avsiktligt också att ripjägare skjuter jaktfalk som stör eller konkurrerar om samma byten (Olafur Nielsen muntligt).

Det är extra remarkabelt att den döda jaktfalken i Femundmarka nasjonalpark hittades i juni månad då jakt inte är tillåten, dessutom är det också en märklig tid för revirstrider mellan jaktfalkar. Det finns många frågetecken. Den information som framkommit hittills kommer Miljödirektoratet att sända till Faunakrimgruppen i Økokrim.

 

 

Gyrfalcon Workshop, Island, 22-26 October

På Island hölls en workshop om jaktfalk i slutet av oktober 2014. Detta arrangerades av Olafur Nielsen, som jobbat med jaktfalk och fjällripa på nordöstra Island sedan 1980 –talet. Vid denna workshop fanns deltagare från Finland, Sverige, Norge, Island, Spanien och USA. Syftet var att samordna och skapa kontakter mellan de olika länderna, främst mellan de nordiska länderna. Mötet finansierades till stora delar av en fond för forskning i arktiska miljöer i Island och Norge. Under dagarna presenterades information från de olika inventeringsprojekt som pågår i de olika länderna. Utöver dessa inventeringsinsatser behandlades även jaktfalkars genetik, miljögifter och parasiter som påverkar jaktfalkarna samt klimatförändringars påverkan på den arktiska miljön som helhet. Vidare diskuterades även hur övervakningen av jaktfalk ser ut idag och hur det kan göras i framtiden. Idag finns som sagt flera olika projekt men genomförande och resultatrapportering ser lite olika ut för de olika projekten. Det finns ett behov av att samordna den verksamhet som bedrivs och detta möte var en början på detta arbete.

Deltagare i Gyrfalcon workshop på Island: Stående fr v: Lars Egill Furuseth, Ulla Falkdalen, Sverrir Thorstensen, Tomas Bergström, Agnar Malsnes, Arve Østlyngen,  David Anderson, Kristinn P Magnússon, Pertti Koskimies, Rolf A. Ims, Kenneth Johansen, Berth-Ove Lindstrom, Ismael Galván och Olafur Nielsen. Sittande fr v Inge Karlsson, Tuomo Ollila och Johan Ekenstedt.

Deltagare i Gyrfalcon workshop på Island: Stående fr v: Lars Egill Furuseth, Ulla Falkdalen, Sverrir Thorstensen, Tomas Bergström, Agnar Malsnes, Arve Østlyngen, David Anderson, Kristinn P Magnússon, Pertti Koskimies, Rolf A. Ims, Kenneth Johansen, Berth-Ove Lindstrom, Ismael Galván och Olafur Nielsen. Sittande fr v Inge Karlsson, Tuomo Ollila och Johan Ekenstedt.


Det genomfördes även en exkursion ut i markerna där vi fick en inblick i hur jaktfalkens häckningsmiljö kan se ut på Island. Det såg mycket fint och relativt lättarbetat ut för jaktfalkinventering.
Häckningsmiljö för jaktfalk på Island.

Häckningsmiljö för jaktfalk på Island.

…………………………………………………

Tundra Conservation Network

10-12 February 2014 hölls en internationell workshop i Boise, Idaho, USA, anordnad av The Peregrine Fund – World Center for Birds of Prey. Deltagarna var i första hand personer som bedriver studier på jaktfalk och/eller ripa, men även forskare som studerar andra fåglar och däggdjur i samma miljö samt vegetations- och klimatforskare. Samtliga deltagare bedriver undersökningar inom arktiska och nordliga tempererade områden i Alaska, Kanada, Grönland, Island, Fennoskandien eller Sibirien.
Syftet med mötet var att identifiera kunskapsluckor om det ekosystem som jaktfalken lever i, formulera forskningsfrågor och metoder som behövs för att fylla kunskapsbristerna och starta internationella samarbetsprojekt för att öka kunskapen om de effekter som en klimatförändring kan medföra i arktiska tundraekosystem.

Redovisning av grupparbeten. Amy Breen och Aleksandr Sokolov.

Redovisning av grupparbeten. Amy Breen och Aleksandr Sokolov.


Efter två dagars intensiva grupparbeten och redovisningar samt några veckors putsande på texterna per mail kunde vi komma överens om gemensamma mål och bildade Tundra Conservation Network. En hemsida har startats www.peregrinefund.org/subsites/tcn

Målsättning för Tundra Conservation Network: PurposeStatement_TCN Public 2014-04-01

Stående fr vänster: John-André Henden, Oleg Mineev, Carol McIntyre, Peter Jenny, Kenneth Johansen, Mikhail Soloviev, Katie Christie, David Anderson, Ivan Pokrovsky, Ólafur K. Nielsen, Rick Watson, Travis Booms och  Aleksandr Sokolov. Sittande fr vänster: Olivier Gilg, Ken D.Tape, Maria Hörnell-Willebrand, Amy Breen, Dave Mossop, Dominique Bachelet, Chris McClure, Ulla Falkdalen och Ingibjörg Svala Jónsdóttir.

Stående fr vänster: John-André Henden, Oleg Mineev, Carol McIntyre, Peter Jenny, Kenneth Johansen, Mikhail Soloviev, Katie Christie, David Anderson, Ivan Pokrovsky, Ólafur K. Nielsen, Rick Watson, Travis Booms och Aleksandr Sokolov.
Sittande fr vänster: Olivier Gilg, Ken D.Tape, Maria Hörnell-Willebrand, Amy Breen, Dave Mossop, Dominique Bachelet, Chris McClure, Ulla Falkdalen och Ingibjörg Svala Jónsdóttir.

Jag tackar Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige för att jag fick möjlighet att medverka i mötet som representant för SOF/Projekt Jaktfalk

Jaktfalklitografi

Jaktfalk i fjällen. Konstnär Staffan Ullström.

Jaktfalk i fjällen. Konstnär Staffan Ullström.

Det finns fortfarande möjlighet att köpa en vacker litografi som stöd för Projekt Jaktfalk.  Det är den kände fågelkonstnären Staffan Ullström som har framställt litografin som har mycket hög kvalitet. Upplagan trycktes i endast 150 ex och varje exemplar är numrerad och signerad av konstnären.

Du som är intresserad av att köpa en litografi kan kontakta Ulla Falkdalen för ytterligare upplysningar.

Död jaktfalk funnen i vindpark

Juvenila jaktfalkar ses ibland jaga ripor i Smøla vindpark. Foto: Espen Lie Dahl

Juvenila jaktfalkar ses ibland jaga ripor i Smøla vindpark. Foto: Espen Lie Dahl

Än så länge har det inte byggts så många vindparker i fjällmiljö där jaktfalken häckar, men de ungfåglar som vintertid vistas vid kusterna kan riskera att kollidera med vindkraftverk.

Den 23 september 2013 hittades en död jaktfalk i Smöla vindpark i Norge. Det var en ungfågel som inte hade några synliga skador och då den låg väldigt nära tubinens fundament så förmodas den ha flugit in i själva tornet under jakt på ripa. På Smöla finns den speciella Smöladalripan (smølalirype) som är den fågel som visat sig vara mest utsatt för kollisioner med vindkraftverken i Smöla vindpark.

Juvenil jaktfalk funnen död i Smøla vindpark i Norge. Foto: Sigbjørn Sørli

Juvenil jaktfalk funnen död i Smøla vindpark i Norge. Foto: Sigbjørn Sørli

Det har tidigare visats både i Storruns vindpark i Jämtland och i Smöla vindpark att ripor flyger in i själva turbintornen. Jaktfalken har obducerats och det visade sig att den hade drabbats av kraftigt trauma och att den hade ett färskt sår med form av ett omvänt ”T”, var den vertikala delen hade en längd av ca 3 cm och den horisontala delen ca 2 cm. Såret var som djupast 1 cm djupt och hade oregelbunden sårkant medan själva huden var oskadad. Det fanns också en frakturlinje i bröstbenet. Kroppshålan var fylld med riklig mängd koagulerat blod.
Skadorna tyder på att jaktfalken kan ha kolliderat med trappan till vindkraftverket.

En av få lyckade häckningar. Två unga hannar sitter utanför bohyllan, medan honorna sitter kvar inne på hyllan. Foto: Torgeir Nygård

Ett av få lyckade häckningar. Två unga hannar sitter utanför bohyllan, medan de större honorna sitter kvar inne på hyllan. © Torgeir Nygård

2013 blev återigen ett dåligt häckningsår. I hela Jämtlands län blev det bara nio lyckade häckningar och inga av dessa skedde i Härjedalen eller i norra Frostviken. Även i Västjämtland var resultatet extra dåligt. Födotillgången har sannolikt varit begränsad och det dåliga vädret under vårvintern kan också ha inverkat. Vi hoppas nu på att nästa år blir ett bättre år för jaktfalkarna. Det goda vädret under försommaren har säkert gynnat ripkycklingarna. Ripinventeringarna i augusti visade att ripkullarna är stora.

SOF:s forskningspris 2013

 

Projekt Jaktfalk blev nyligen uppmärksammat genom SOF:s Forskningspris som utdelades under Sveriges Ornitologiska Förenings årsmöte i  Närke. Vi tackar för det fina priset och alla gratulationer som kommit!

http://www.sofnet.org/sof/nyheter/2013/jaktfalksforskare-tilldelas-sofs-forskningspris-2013/