Projekt Jaktfalk 2020

Jaktfalkhanne Foto: Ulla Falkdalen

I Jämtlands- och Härjedalsfjällen kontrollerades totalt 56 kända jaktfalkterritorier under häckningssäsongen 2020. Av dem var 13 besatta av jaktfalk, och minst sju par lyckades med häckningen. Totalt noterades 21 ungar, vilket ger medelvärdet 3 ungar per lyckad häckning och 1,62 ungar per etablerat par. En påbörjad häckning i Frostviken kunde tyvärr inte återbesökas och det finns också ett frågetecken gällande en jaktfalklokal i Härjedalen. I vissa områden har det alltså gått bra, medan det i andra områden har gått dåligt en längre period, något som är mycket bekymmersamt. 

Exempelvis blev det under 2020 bara en enda häckning i hela Sösjö -Offerdal – Skäckerfjällområdet. Det kan ju ha flera orsaker. En av dem skulle kunna vara att det inte fanns tillräckligt med föda. Enligt länsstyrelsens redovisning av ripinventeringarna har vuxentätheten hos fjällripor gått nedåt. Medeltätheten för fjällripa ligger på 1,4 fjällripor/kvadratkilometer i länet. 2020 var det så lågt som 0,82 fjällripor/kvadratkilometer. Den har legat under 0-sträcket för medeltätheten sedan 2005. Däremot har medeltätheten för dalripa varit hög de senaste åren i Jämtlands län, 15,9 dalripor/kvadratkilometer. 2020 var medeltätheten för dalripa i Jämtland 19,8 dalripor/kvadratkilometer. Föryngringen hos de två arterna är lika, så det bör vara den vuxna delen av populationen som gått nedåt hos fjällripan. (Figurer gällande ripinventeringen finns under rubriken jakt i fjällen på Länsstyrelsens hemsida). 

Andra faktorer som kan påverka jaktfalken är exempelvis störningar vid boplatser, väderfaktorer, kollisioner med renstängsel, förföljelse, illegal jakt och blyförgiftning. Jaktfalken riskerar att få i sig blyammunition från skadskjutna ripor som småviltjägarna inte får med sig hem från fjället. Det är därför mycket viktigt att få stopp på användandet av blyammunition. Ett flertal revir har stått tomma långa perioder, vilket skulle kunna tyda på hög dödlighet bland vuxna jaktfalkar. 

I Norrbotten har det också gått dåligt för jaktfalkarna. Enligt Bert-Ove Lindström i Norrbottensprojektet, har de sett en minskning med en tredjedel av lyckade häckningar, sedan de började inventera på 1990-talet. Efter 2015 har Norrbotten inte haft någon jaktfalkhäckning i lågfjällsområden, istället finns det pilgrimsfalkar på dessa lokaler. Totalt hittades 8 lyckade häckningar med 25 ungar i 50 kontrollerade häckningslokaler under 2020. I Padjelanta och Rapadalen blev det inga häckningar alls, och där har de mest produktiva reviren funnits under de år som jaktfalk har inventerats.